Älskar hur min hjärna (hoppas det är så för de flesta) konstruerar om det förflutna till något fint. Jag glömmer liksom av det jobbiga som varit när jag kollar på gamla foton och minns nästan de förflutna åren med värme och glädje och minns det svåra men ser det i efterhand som en läroprocess även om det verkligen inte känns så när man befinner sig i en jobbig period.
Tycker det är dödscoolt även om jag känner mig sjukt ocool när jag slänger mig med uttryck som cool. (hehe).
Men helt ärligt, hur bra är det inte att hjärnan fungerar så? GÖRBRA!
heppåer
Kroppen är fantastisk! Puss
SvaraRadera